Upptäck hur Sverige förser sitt land med el, en guide till kunskap om Sveriges elförsörjning

Kraften som lyser upp vårt land

Börja din resa genom Sveriges elförsörjning här

Vår el kommer inte bara som två hål i väggen, det är resultatet av enenergimix som inkluderar allt från att mjölka älvar till att locka solen med solcellernas charm, och ibland tar vi även en energiboost från vädergudarnas humörsvängningar!

Blåsvädret gör att vindkraftproduktionen i Sverige nosar på rekordnivåer.

Under måndagsförmiddagen V2403 tillverkade vindsnurrorna en bit över 12000 megawatt (MW). Som jämförelse producerade kärnkraften omkring 5600 MW och vattenkraften 7300 MW, enligt siffror från Svenska kraftnät.

Nyheter

2023-12-13 Skelefteå krafts plan: Miljardinvesterar i vattenkraft

2023-12-13 Svenska kraftnät bygger 200 mil nya kraftledningar genom Sverige

Kärrbo Prästgård satsar på solceller och vätgas
Nya Projekt

Kriegers flak, beräknas producera omkring 2,7 TWh/år

räcker till 1 milijon elbilar

Lite Historik

Elektrifieringen av Sverige var en process som ägde rum under flera decennier och innebar att elektricitet blev allt mer tillgänglig och använd i olika delar av landet. Här är en översikt över hur Sverige elektrifierades, inklusive när och hur det skedde:

Utbyggnad av vattenkraft: Sverige är känt för sin rikliga tillgång till vattenkraft, och utbyggnaden av vattenkraften var en av de främsta faktorerna bakom elektrifieringen av landet. Redan på 1800-talet började man bygga små vattenkraftverk för att förse industrier med elektricitet. Under 1900-talet ökade byggandet av större vattenkraftverk, särskilt längs älvarna i norra Sverige, såsom Luleälven, Indalsälven och Umeälven. Dessa vattenkraftverk blev viktiga källor till elektricitet för att driva industrier och för att förse samhällen med elektrisk energi.
Byggandet av kraftverk och elnät: Under 1900-talet byggdes fler och större kraftverk runt om i Sverige, inklusive både vattenkraftverk och termiska kraftverk som använde kol och olja som bränsle. Dessa kraftverk genererade elektricitet som distribuerades via ett växande elnät över hela landet. Detta möjliggjorde att elektricitet kunde levereras till fler områden, inklusive landsbygdsområden som tidigare inte hade tillgång till elektricitet.
Elektrifiering av järnvägar och kollektivtrafik: Elektrifiering av järnvägar och kollektivtrafik var en viktig del av elektrifieringen av Sverige. Redan på 1900-talets början började man elektrifiera järnvägslinjer, främst i storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö. Elektrifierade järnvägar och kollektivtrafiksystem bidrog till att minska användningen av fossila bränslen och att sprida användningen av elektricitet till fler områden och fler människor.
Elektrifiering av hushåll och industrier: Elektricitet blev också alltmer tillgänglig för hushåll och industrier i Sverige under 1900-talet. Elektriska apparater och utrustning, såsom kylskåp, tvättmaskiner och belysning, blev alltmer vanliga i svenska hem. Industrier kunde dra nytta av elektriciteten för att effektivisera sin produktion och minska beroendet av fossila bränslen.

Elektrifieringen av Sverige var en gradvis process som pågick under flera decennier och involverade utbyggnad av kraftverk, elnät och elektrifiering av olika sektorer som järnväg.

Svensk elförsörjning: "Våra tre superkrafter – Vatten, Kärn och Vind –håller Sverige ljust och starkt!"

Våra huvudsakliga kraftslag

Vattenkraft

Kärnkraft

Vindkraft

Övrig kraftslag

Huvudsyftet för vattenkraft är att omvandla energin i rörligt vatten till elektricitet genom användning av turbiner som dras av vattnets kraft. Vattenkraft är en förnybar energikälla som inte producerar utsläpp av växthusgaser eller andra luftföroreningar under själva produktionsprocessen. Vattenkraftverk kan generera stora mängder elektricitet kontinuerligt under en lång period av tid, vilket gör det till en pålitlig energikälla.

En fördel med vattenkraft är att vatten kan lagras i magasin för att reglera produktionen av elektricitet. Detta gör det möjligt att anpassa energiproduktionen till efterfrågan och balansera utbudet av el på ett effektivt sätt. Dessutom kan vattenkraftverk ge fördelar för vattenförvaltning genom att reglera flöden och möjliggöra bevattning för jordbruk.

En nackdel med vattenkraft är att den kan ha negativ påverkan på ekosystem och samhällen som påverkas av dammbyggnation och förändringar i vattenflöden. Dessutom kräver byggande av vattenkraftverk stora investeringar och kan vara begränsade av geografiska förhållanden, till exempel krav på tillräckligt vattenflöde och fallhöjd.

Essensen för kärnkraft är att omvandla kärnenergi från atomkärnor till värmeenergi, som sedan kan användas för att generera elektricitet. Kärnkraft är en energikälla som inte producerar utsläpp av växthusgaser eller andra luftföroreningar under själva produktionsprocessen. Kärnkraftverk har förmågan att producera stora mängder elektricitet kontinuerligt under en lång period av tid, vilket gör den till en pålitlig energikälla.

Det finns dock också utmaningar med kärnkraft. En av de största utmaningarna är säkerheten, eftersom kärnkraftverk kan vara farliga om de inte hanteras på ett säkert sätt. Det finns också problem med hantering och lagring av radioaktivt avfall som genereras av kärnkraftverk. Dessutom kan kärnkraftsindustrin vara känslig för potentiell säkerhetsrisk, såsom sabotage och terrorism, vilket gör det viktigt att ha lämpliga säkerhetsåtgärder på plats.

Kärnpunkten för vindkraft är att omvandla vindens rörelseenergi till elektrisk energi genom användning av vindturbiner. Vindkraft är en förnybar energikälla som inte producerar utsläpp av växthusgaser eller föroreningar, vilket gör den till en miljövänlig energikälla. Vindkraft är också en av de snabbast växande energikällorna i världen och har potential att ersätta en stor del av den energi som idag produceras av fossila bränslen. Det finns dock utmaningar med vindkraft, som till exempel intermittensen av vind och behovet av lämplig infrastruktur för att transportera och lagra den genererade elektriciteten.

Solkraft, Fjärrvärmeverk, Vågkraft

Vattenkraft

Sverige är känt för sin omfattande vattenkrafts produktion och har ungefär 2 000 vattenkraftverk. Av dem är drygt 200 större, med en effekt på 10 MW eller mer. Den teoretiska installerade effekten är ca. 16.3 GW.

Harsprånget: Harsprånget är Sveriges största vattenkraftverk och är beläget i Lule älv i norra Sverige. Det har en installerad effektkapacitet på 818 MW och producerar årligen cirka 4,1 TWh (terawattimmar) elektricitet.
Stornorrfors: Stornorrfors är ett annat stort vattenkraftverk i Lule älv och har en installerad effektkapacitet på 599,4 MW. Det producerar årligen cirka 2,2 TWh elektricitet.
Porjus: Porjus är ett historiskt vattenkraftverk beläget i Lule älv och har en installerad effektkapacitet på 480 MW. Det var det första stora vattenkraftverket i Sverige och togs i drift år 1915.
Olidan: Olidan är beläget i Trollhättan i centrala Sverige och har en installerad effektkapacitet på 130 MW. Det producerar årligen cirka 1,2 TWh elektricitet.
Älvkarleby: Älvkarleby är ett vattenkraftverk beläget i Dalälven i centrala Sverige tillsammans med 32 andra vattenkrafts verk och har en installerad gemensam effekt kapacitet på 1101 MW. De producerar årligen cirka 4,6 TWh elektricitet.

Det bör noteras att de faktiska produktionsnivåerna för dessa vattenkraftverk kan variera beroende av flöden i vattendragen och driftsförhållanden. Effektkapaciteten är den maximala mängd elektricitet som kraftverken kan generera vid full kapacitet.

Kärnkraft

Sverige har för närvarande tre kärnkraftverk i drift. Här är en lista över dessa kärnkraftverk och deras installerade effektkapacitet i megawatt (MW):

Den totala teoretisk installerade effekten är ca. 7.5 GW

Ringhals kärnkraftverk: Ringhals är beläget vid Västerhavet i södra Sverige och består av två reaktorer (Ringhals3 och 4) med en sammanlagd installerad effektkapacitet på cirka 2193 MW. Ringhals 3 och Ringhals 4 är PWR (pressurizedwater reactor)-reaktorer.
Forsmark kärnkraftverk: Forsmark är beläget vid Norrlandskusten i östra Sverige och består av tre reaktorer (Forsmark 1, 2 och 3) med en sammanlagd installerad effektkapacitet på cirka 3 800 MW. Forsmark 1 och Forsmark 2 och 3 är BWR reaktorer.
Oskarshamn kärnkraftverk: Oskarshamn är beläget vid Östersjökusten i södra Sverige och består av en reaktor (Oskarshamn 3) med en installerad effektkapacitet på cirka 1450 MW. Oskarshamn 3 är en BWR-reaktor.

Det bör noteras att effektkapaciteten är den maximala mängd elektricitet som kärnkraftverken kan generera vid full kapacitet. De faktiska produktionsnivåerna för kärnkraftverken kan variera beroende av driftsförhållanden och underhållsaktiviteter. Det är också viktigt att påpeka att Sverige har beslutat att fasa ut kärnkraften på lång sikt, och de nuvarande kärnkraftverken har olika planerade nedläggningsdatum.

Gåta:

Jag är osynlig men alltid närvarande, jag ger kraft åt stora och små, genom trådar och kablar, mitt flöde är klar, utan mig skulle mörker råda där.

Vad är jag?

Vindkraft

Sverige har flera stora vindkraftsparker som bidrar till landets förnybara energiproduktion.

Det finns ca. 5200 vindkraftsverk i Sverige med en total teoretisk effekt på ca. 12.1 GW.

Här är några av de största vindkraftsparkerna i Sverige och deras installerade effektkapacitet i megawatt (MW):

Markbygden: Markbygden är Sveriges största vindkraftspark och är belägen i norra Sverige, i närheten av Piteå. Det är också en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Markbygden har en installerad effektkapacitet på cirka 1 101 MW och består av över 300 vindkraftverk.
Fäbodberget: Fäbodberget är en stor vindkraftspark belägen i centrala Sverige, i närheten av staden Ludvika. Den har en installerad effektkapacitet på cirka 450 MW och består av över 84 vindkraftverk.
Jädraås: Jädraås är en vindkraftspark belägen i Gävleborgs län i östra Sverige. Den har en installerad effektkapacitet på cirka 300 MW och består av över 65 vindkraftverk.
Åskalen: Åskalen är en vindkraftspark belägen i norra Sverige, i närheten av Skellefteå. Den har en installerad effektkapacitet på cirka 236 MW och består av över 80 vindkraftverk.
Havsnäs: Havsnäs är en vindkraftspark belägen i norra Sverige, i närhetenav Arjeplog. Den har en installerad effektkapacitet på cirka 228 MW och består av över 48 vindkraftverk.

Det är viktigt att notera att effektkapaciteten är den maximala mängd elektricitet som vindkraftsparkerna kan generera vid full kapacitet. De faktiska produktionsnivåerna för vindkraftsparkerna kan variera beroende av vindförhållanden och driftsförhållanden. Dessutom kan det finnas nya vindkraftsparker som byggs och tas i drift över tiden, och därmed kan den totala installerade effektkapaciteten förändras.

Elektriskromantik: En glödlampa och en eluttag träffades på en elektrisk fest. Glödlampan tittade på eluttaget och sa: "Du är så vacker, vill du koppla upp dig med mig?" Eluttaget rodnade och svarade:"Jag skulle älska det, men jag är rädd att jag inte är tillräckligt jordad för dig."

Många vill bygga vindkraftverk till havs

Under 2022 uppgick elanvändningen i Sverige till 137 TWh. Elproduktionen var cirka 170 TWh, varav vindkraft svarade för 19 procent. Av detta kommer endast ca 0,6 TWh från havsbaserad vindkraft. Det finns idag ett stort intresse för att bygga vindkraft till havs, motsvarande totalt cirka 366 TWh. De projekt som nu ligger i tillståndsfasen kan ge 67 TWh, vilket skulle innebära en för dubbling av den sammanlagda elproduktionen från vindkraft.

El-humor

Det var en gång några elektroner som bodde i en sladd i ett hus. De älskade att leka och ha roligt. En dag bestämde de sig för att ha en strömfest! De började hoppa runt och snurra runt i sladden och skapade gnistor och blixtar. De sjöng till och med en egen sång:

"Vi är små elektroner, fulla av kraft, vi dansar runt och skapar en prakt! Vi lyser upp din värld med vår glans, Elkraft är verkligen en rolig dans!"

Så de fortsatte att dansa hela natten, och deras glädje och energi fyllde hela huset med ljus och värme. Alla apparater och lampor i huset hade en fantastisk tid och kunde inte sluta skratta åt elektronernas strömfest.

Så kom ihåg, varje gång du använder elektricitet i ditt hem, tänk på de små elektronerna som dansar runt i sladden och har roligt med sin egen lilla fest! Elkraft kan vara rolig och underbar när vi använder den på rätt sätt.

Reklam

Det lilla utbildningsföretaget med det stora engagemanget: Yrkesutbildaren i Habo

EnergizeYour Future with Yrkesutbildaren Habo: Where Expertise Sparks Excellence!

Övriga kraftslag

Solkraft

Solpaneler kan generera mycket energi i Sverige. Solenergi är ett förnybart energialternativ som fungerar över hela världen, inklusive Sverige, även om Sveriges klimat och väderförhållanden kan påverka effektiviteten och mängden energi som solpanelerna kan producera.

I Sverige finns det en relativt låg solinstrålning jämfört med många andra länder med soligare klimat. Detta innebär att solpanelerna genererar mindre energi per kvadratmeter jämfört med platser med mer sol. Men det betyder inte att solpaneler är ineffektiva i Sverige. De kan fortfarande vara en värdefull källa till elproduktion, särskilt om de installeras på rätt sätt och anpassas till det svenska klimatet.

Föratt maximera effektiviteten av solpaneler i Sverige är det viktigtatt placera dem på platser med maximal exponering för solen och använda högkvalitativa paneler och komponenter. Dessutom kan energilagringssystem som batterier användas för att lagra överskott av solenergi för användning under nattetid eller när solen inte skiner.

Solenergi är en ren och förnybar energikälla som kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen och minska växthusgasutsläppen, vilket är viktigt för att bekämpa klimatförändringar. Så även om solinstrålningen i Sverige inte är så hög som i vissa andra länder, kan solpaneler fortfarande vara en värdefull del av landets energimix.

Solkapaciteten har vuxit från 698 MW till 1.09 GW under bara ett år mellan 2019 och2020.

Forskning om solceller och jordbruk vid Kärrbo Prästgård, Västerås

Kärrbo Prästgård tror på soceller och vätgas

Fjärrvärmeverk

Sverige har ett antal stora fjärrvärmeverk som producerar värme för att värma bostäder och industrier. Storleken på fjärrvärmeverken mäts ofta i installerad effekt (megawatt, MW) eller levererad värmeenergi (gigawattimmar, GWh). Nedan är några av de största fjärrvärmeverken i Sverige:

Värtaverket(Stockholm): Värtaverket i Stockholm är ett av de största fjärrvärmeverken i Sverige. Det producerar fjärrvärme och el och är beläget i Norra Djurgården. Värtaverket drivs av Stockholm Energi (tidigare Fortum Värme) och har en betydande kapacitet.
Bristaverket(Stockholm): Bristaverket är ett annat stort fjärrvärmeverk som ligger i Stockholm. Det ägs och drivs av Stockholm Energi och producerar fjärrvärme till många hushåll och företag i regionen.
Mälarenergi(Västerås): Mälarenergi är ett energi företag som producerar fjärrvärme i Västerås och har flera anläggningar i området. De har en betydande roll i att leverera värme och el tillregionen.
Göteborg Energi (Göteborg): Göteborg Energi driver flera fjärrvärmeverk i Göteborgs området och är en viktig leverantörav fjärrvärme i staden.
Öresundskraft(Helsingborg): Öresundskraft är ett energiföretag som producerar och levererar fjärrvärme i Helsingborg och närliggande områden. De har flera fjärrvärmeverk i drift.

Dessa är några exempel på de största fjärrvärmeverken i Sverige. Det finns dock många fler mindre och regionala fjärrvärmeverk över hela landet, eftersom fjärrvärme är en viktig del av Sveriges energisystem och används för att effektivt värma upp byggnader och minska beroendet av fossila bränslen.

Sveriges kraftvärmeverk har kapacitet att producera 4800 megawatt el. Det motsvarar ungefär fem kärnkraftsreaktorer. Men idag används denna möjlighet i för liten grad, enligt både energimyndigheten och energiföretagen.

Framtida Kraftslag

Fusionskraft

Amerikanerna talar om att fusionskraftverk ska kunna bli verklighet om några decennier, men Kelsell är mer optimistisk. Redan år 2035 hoppas Tokamak ha kunnat ta fram ett 500 megawatts fusionskraftverk. Kraftverket ska enligt Kelsall kunna producera el för en större stad, en hel region eller några mindre städer.

Hur bestäms elpriset i Sverige

I Sverige bestäms priset per kilowattimme (kWh) för el av flera faktorer. Här är några av de viktigaste faktorerna:

Elpris på Nord Pool: Elpriset i Sverige påverkas av priset på el på Nord Pool, den nordiska elmarknaden där elproducenter säljer el till grossistpriser. Nord Pool inkluderar också elproducenter från andra länder som Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Baltikum.

Eftersom Nord Pool är en nordisk elmarknad kan utbud och efterfrågan påverka priset på el i hela regionen, inklusive i Sverige. Om det finns ett högt utbud av el och låg efterfrågan kan priset på el sjunka, och om det finns en låg tillgång på el och hög efterfrågan kan priset stiga.

Således påverkas elpriset i Sverige av prisutvecklingen på Nord Pool, och elhandelsföretag i Sverige kan köpa el från Nord Pool och sedan sälja till sina kunder i Sverige.
Produktionskostnader: Produktionskostnader för att producera el påverkar elpriset. I Sverige produceras el från flera källor, såsom vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och fossila bränslen. Produktionskostnaderna varierar mellan olika källor, beroende på tillgänglighet av bränsle, investeringskostnader, driftkostnader och underhållskostnader.
Skatter och avgifter: Elpriset i Sverige innehåller flera skatter och avgifter. Exempel på dessa inkluderar energiskatt, moms, elcertifikatavgift och nätavgifter. Dessa avgifter varierar beroende på var du bor och vilken elleverantör du har.
Elhandelsföretagets marginaler: Slutligen inkluderar priset per kWh även elhandelsföretagets marginaler. Dessa marginaler bestämmer hur mycket elhandelsföretaget tar betalt för att sälja el till dig.

Alla dessa faktorer tillsammans påverkar priset på el i Sverige och kan leda till variationer i elpriset över tid och mellan olika delar av landet.

Tack Till Våra Sponsorer

Sponsornamn

Vill du bli en sponsor av hemsidan? Kontakta oss i dag.

Affärstitel, Adress, Postnummer Stad

kjell@kjellihabo.se

KjelliHabo