Kraften som lyser upp vårt land

Börja din resa genom Sveriges elförsörjning här

Vår el kommer inte bara som två hål i väggen, det är resultatet av enenergimix som inkluderar allt från att mjölka älvar till att locka solen med solcellernas charm, och ibland tar vi även en energiboost från vädergudarnas humörsvängningar!

En El-reflektion

Elektricitet är svårt att lagra i stora mängder, så elproduktion och elförbrukning måste i princip vara i balans hela tiden.

Batterier och andra energilagringsteknologier som pumpkraftverk eller vätgaslagring används för att möjliggöra viss flexibilitet.

Elektricitet och ånga är två exempel där energibärarna generellt behöver förbrukas direkt (eller nära direkt) vid produktionen,

Kärnkraft producerar elektricitet och värme, och därmed följer elektriciteten samma realtidsbalanskrav som el i allmänhet. Men själva kärnbränslet (uran/bränslestavar) kan lagras före användning.

Det är inte så konstigt att de fossila energislagen blev så populära från Början. Dessa energislag kan enkelt lagras och förbrukas när behovet uppstår. Exempelvis kan bensin lagras i tankar och förbrännas i motorer när energi behövs.

Solen kan sägas vara moder till nästan all energiproduktion på jorden, direkt eller indirekt. Dess enorma energiutstrålning är den huvudsakliga drivkraften för de flesta naturliga processer som genererar den energi vi använder. Här är en genomgång av hur solen bidrar till olika typer av energiproduktion:

1. Direkt solenergi

Solceller(PV): Omvandlar direkt solstrålning till elektricitet genom fotovoltaiska processer.

Solvärme: Fångar upp värmen från solens strålar för uppvärmning eller elproduktion (t.ex. koncentrerad solkraft, CSP).

2. Vindenergi

Solen värmer upp jordens yta ojämnt, vilket skapar skillnader i temperatur och tryck. Dessa skillnader orsakar luftströmmar – vinden.

Vindkraftverk utnyttjar denna rörelseenergi för att generera  elektricitet.

3. Vattenkraft

Solens värme driver hydrologiska cykeln: Avdunstning från hav och sjöar, kondensation, nederbörd och flöde i floder.

Denna rörelse av vatten används i vattenkraftverk för att generera energi.

4. Biomassa

Genom fotosyntesen omvandlar växter solenergi till kemisk energi lagrad i form av biomassa.

När vi använder ved, energigrödor eller avfall från jordbruket för energi, drar vi nytta av denna solenergi indirekt.

5. Fossila bränslen

Kol, olja och naturgas är rester av forna organismer som i sin tur levde tack vare fotosyntesen. Energireserven i dessa bränsle när alltså ursprungligen solenergi, lagrad under miljontals år.

6. Vågenergi

Vågor bildas huvudsakligen av vindens rörelser över havsytan, och eftersom vind är en effekt av solens ojämna uppvärmning är även vågenergi en indirekt effekt av solen.

Vad är undantagen?

Trots solens dominerande roll finns några energislag där dess inflytande är minimalt eller indirekt:

1. Geotermisk energi:

   Kommer från jordens inre värme, vilket beror på radioaktiva processer och värme kvar frånjordens bildande. Solen spelar en mycket liten roll här.

2. Kärnkraft:

   Kommer från fission av tunga grundämnen som uran, som inte är kopplat till solen utan snarare till stjärnprocesser innan vårt solsystem bildades.

3. Tidvattenkraft:

   Orsakas huvudsakligen av gravitationspåverkan från månen och solen, men solens energitillskott är inte avgörande här.

Slutsats

Solen är i praktiken ursprunget till nästan all energi på jorden, både den energi vi utnyttjar idag och den lagrade energi som finns i fossila bränslen och biomassa. Även många indirekta energisystem, som vind- och vattenkraft, kan härledas till solens roll. Undantagen är dock få, såsom geotermisk energi och kärnkraft.

Nyheter

Projekt: Aurora Line: Ny ledning mellan Sverige och Finland, den första stolpen är monterad på den Svenska sidan.

Svenska kraftnät bygger tillsammans med den finska transmissionsnätsoperatören Fingrid en ny 400 kV-ledning mellan Messaure i Sverige och Pyhänselkä i Finland. Projektet är en del i den gröna industriomställningen i norr. Ledningen säkrar också en viktig del av den framtida nordiska elförsörjningen samt den gemensamma europeiska marknaden och är ett så kallat PCI-projekt.

Lite Historik

Elektrifieringen av Sverige var en process som ägde rum under flera decennier och innebar att elektricitet blev allt mer tillgänglig och använd i olika delar av landet. Här är en översikt över hur Sverige elektrifierades, inklusive när och hur det skedde:

1. Utbyggnad av vattenkraft: Sverige är känt för sin rikliga tillgång till vattenkraft, och utbyggnaden av vattenkraften var en av de främsta faktorerna bakom elektrifieringen av landet. Redan på 1800-talet började man bygga små vattenkraftverk för att förse industrier med elektricitet. Under 1900-talet ökade byggandet av större vattenkraftverk, särskilt längs älvarna i norra Sverige, såsom Luleälven, Indalsälven och Umeälven. Dessa vattenkraftverk blev viktiga källor till elektricitet för att driva industrier och för att förse samhällen med elektrisk energi.

2. Byggandet av kraftverk och elnät: Under 1900-talet byggdes fler och större kraftverk runt om i Sverige, inklusive både vattenkraftverk och termiska kraftverk som använde kol och olja som bränsle. Dessa kraftverk genererade elektricitet som distribuerades via ett växande elnät över hela landet. Detta möjliggjorde att elektricitet kunde levereras till fler områden, inklusive landsbygdsområden som tidigare inte hade tillgång till elektricitet.

3. Elektrifiering av järnvägar och kollektivtrafik: Elektrifiering av järnvägar och kollektivtrafik var en viktig del av elektrifieringen av Sverige. Redan på 1900-talets början började man elektrifiera järnvägslinjer, främst i storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö. Elektrifierade järnvägar och kollektivtrafiksystem bidrog till att minska användningen av fossila bränslen och att sprida användningen av elektricitet till fler områden och fler människor.

4. Elektrifiering av hushåll och industrier: Elektricitet blev också alltmer tillgänglig för hushåll och industrier i Sverige under 1900-talet. Elektriska apparater och utrustning, såsom kylskåp, tvättmaskiner och belysning, blev alltmer vanliga i svenska hem. Industrier kunde dra nytta av elektriciteten för att effektivisera sin produktion och minska beroendet av fossila bränslen.

Elektrifieringen av Sverige var en gradvis process som pågick under flera decennier och involverade utbyggnad av kraftverk, elnät och elektrifiering av olika sektorer som järnväg.

Svensk elförsörjning: "Våra tre superkrafter – Vatten, Kärn och Vind –håller Sverige ljust och starkt!"

Våra huvudsakliga kraftslag

Elektriskromantik: En glödlampa och en eluttag träffades på en elektrisk fest. Glödlampan tittade på eluttaget och sa: "Du är så vacker, vill du koppla upp dig med mig?" Eluttaget rodnade och svarade:"Jag skulle älska det, men jag är rädd att jag inte är tillräckligt jordad för dig."

Många vill bygga vindkraftverk till havs

Under 2022 uppgick elanvändningen i Sverige till 137 TWh. Elproduktionen var cirka 170 TWh, varav vindkraft svarade för 19 procent. Av detta kommer endast ca 0,6 TWh från havsbaserad vindkraft. Det finns idag ett stort intresse för att bygga vindkraft till havs, motsvarande totalt cirka 366 TWh. De projekt som nu ligger i tillståndsfasen kan ge 67 TWh, vilket skulle innebära en för dubbling av den sammanlagda elproduktionen från vindkraft.

Reklam

Yrkesutbildaren i Habo

Det lilla utbildningsföretaget med det stora engagemanget: Yrkesutbildaren i Habo

EnergizeYour Future with Yrkesutbildaren Habo: Where Expertise Sparks Excellence!

Habo Energi

Habo Energi - Kraften som värmer ditt hem, tryggheten som lyser upp din vardag.

El-humor

Det var en gång några elektroner som bodde i en sladd i ett hus. De älskade att leka och ha roligt. En dag bestämde de sig för att ha en strömfest! De började hoppa runt och snurra runt i sladden och skapade gnistor och blixtar. De sjöng till och med en egen sång:

"Vi är små elektroner, fulla av kraft, vi dansar runt och skapar en prakt! Vi lyser upp din värld med vår glans, Elkraft är verkligen en rolig dans!"

Så de fortsatte att dansa hela natten, och deras glädje och energi fyllde hela huset med ljus och värme. Alla apparater och lampor i huset hade en fantastisk tid och kunde inte sluta skratta åt elektronernas strömfest.

Så kom ihåg, varje gång du använder elektricitet i ditt hem, tänk på de små elektronerna som dansar runt i sladden och har roligt med sin egen lilla fest! Elkraft kan vara rolig och underbar när vi använder den på rätt sätt.

Övriga kraftslag

Solkraft

Solpaneler kan generera mycket energi i Sverige. Solenergi är ett förnybart energialternativ som fungerar över hela världen, inklusive Sverige, även om Sveriges klimat och väderförhållanden kan påverka effektiviteten och mängden energi som solpanelerna kan producera.

I Sverige finns det en relativt låg solinstrålning jämfört med många andra länder med soligare klimat. Detta innebär att solpanelerna genererar mindre energi per kvadratmeter jämfört med platser med mer sol. Men det betyder inte att solpaneler är ineffektiva i Sverige. De kan fortfarande vara en värdefull källa till elproduktion, särskilt om de installeras på rätt sätt och anpassas till det svenska klimatet.

Föratt maximera effektiviteten av solpaneler i Sverige är det viktigtatt placera dem på platser med maximal exponering för solen och använda högkvalitativa paneler och komponenter. Dessutom kan energilagringssystem som batterier användas för att lagra överskott av solenergi för användning under nattetid eller när solen inte skiner.

Solenergi är en ren och förnybar energikälla som kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen och minska växthusgasutsläppen, vilket är viktigt för att bekämpa klimatförändringar. Så även om solinstrålningen i Sverige inte är så hög som i vissa andra länder, kan solpaneler fortfarande vara en värdefull del av landets energimix.

Solkapaciteten har vuxit från 698 MW till 1.09 GW under bara ett år mellan 2019 och2020.

Fjärrvärmeverk

Sverige har ett antal stora fjärrvärmeverk som producerar värme för att värma bostäder och industrier. Storleken på fjärrvärmeverken mäts ofta i installerad effekt (megawatt, MW) eller levererad värmeenergi (gigawattimmar, GWh). Nedan är några av de största fjärrvärmeverken i Sverige:

1. Värtaverket(Stockholm): Värtaverket i Stockholm är ett av de största fjärrvärmeverken i Sverige. Det producerar fjärrvärme och el och är beläget i Norra Djurgården. Värtaverket drivs av Stockholm Energi (tidigare Fortum Värme) och har en betydande kapacitet.

2. Bristaverket(Stockholm): Bristaverket är ett annat stort fjärrvärmeverk som ligger i Stockholm. Det ägs och drivs av Stockholm Energi och producerar fjärrvärme till många hushåll och företag i regionen.

3. Mälarenergi(Västerås): Mälarenergi är ett energi företag som producerar fjärrvärme i Västerås och har flera anläggningar i området. De har en betydande roll i att leverera värme och el tillregionen.

4. Göteborg Energi (Göteborg): Göteborg Energi driver flera fjärrvärmeverk i Göteborgs området och är en viktig leverantörav fjärrvärme i staden.

5. Öresundskraft(Helsingborg): Öresundskraft är ett energiföretag som producerar och levererar fjärrvärme i Helsingborg och närliggande områden. De har flera fjärrvärmeverk i drift.

Dessa är några exempel på de största fjärrvärmeverken i Sverige. Det finns dock många fler mindre och regionala fjärrvärmeverk över hela landet, eftersom fjärrvärme är en viktig del av Sveriges energisystem och används för att effektivt värma upp byggnader och minska beroendet av fossila bränslen.

Sveriges kraftvärmeverk har kapacitet att producera 4800 megawatt el. Det motsvarar ungefär fem kärnkraftsreaktorer. Men idag används denna möjlighet i för liten grad, enligt både energimyndigheten och energiföretagen.

Framtida Kraftslag

Fusionskraft

Amerikanerna talar om att fusionskraftverk ska kunna bli verklighet om några decennier, men Kelsell är mer optimistisk. Redan år 2035 hoppas Tokamak ha kunnat ta fram ett 500 megawatts fusionskraftverk. Kraftverket ska enligt Kelsall kunna producera el för en större stad, en hel region eller några mindre städer.

Hur bestäms elpriset i Sverige

I Sverige bestäms priset per kilowattimme (kWh) för el av flera faktorer. Här är några av de viktigaste faktorerna:

1. Elpris på Nord Pool: Elpriset i Sverige påverkas av priset på el på Nord Pool, den nordiska elmarknaden där elproducenter säljer el till grossistpriser. Nord Pool inkluderar också elproducenter från andra länder som Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Baltikum.

   Eftersom Nord Pool är en nordisk elmarknad kan utbud och efterfrågan påverka priset på el i hela regionen, inklusive i Sverige. Om det finns ett högt utbud av el och låg efterfrågan kan priset på el sjunka, och om det finns en låg tillgång på el och hög efterfrågan kan priset stiga.

   Således påverkas elpriset i Sverige av prisutvecklingen på Nord Pool, och elhandelsföretag i Sverige kan köpa el från Nord Pool och sedan sälja till sina kunder i Sverige.

2. Produktionskostnader: Produktionskostnader för att producera el påverkar elpriset. I Sverige produceras el från flera källor, såsom vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och fossila bränslen. Produktionskostnaderna varierar mellan olika källor, beroende på tillgänglighet av bränsle, investeringskostnader, driftkostnader och underhållskostnader.

3. Skatter och avgifter: Elpriset i Sverige innehåller flera skatter och avgifter. Exempel på dessa inkluderar energiskatt, moms, elcertifikatavgift och nätavgifter. Dessa avgifter varierar beroende på var du bor och vilken elleverantör du har.

4. Elhandelsföretagets marginaler: Slutligen inkluderar priset per kWh även elhandelsföretagets marginaler. Dessa marginaler bestämmer hur mycket elhandelsföretaget tar betalt för att sälja el till dig.

Alla dessa faktorer tillsammans påverkar priset på el i Sverige och kan leda till variationer i elpriset över tid och mellan olika delar av landet.

Ny modell, Flödesbaserad kapacitetsberäkning

Flödesbaserad kapacitetsberäkning av elförbrukningen är en metod som används inom elnätsplanering och -hantering för att bedöma hur mycket elektrisk kraft som kan transporteras genom ett elnät under olika förhållanden. Denna metod tar hänsyn till de faktiska flödena av elektricitet genom nätverket samt de fysiska och tekniska begränsningarna i elnätsinfrastrukturen.

Nyckelaspekter av flödesbaseradkapacitetsberäkning:

1. Nätmodellering: Först skapas en detaljerad modell av elnätet, inklusive alla transmissions- och distributionsledningar, transformatorstationer, generatorer och belastningar. Modellen representerar nätverkets topologi och de tekniska parametrarna för varje komponent.

2. Power Flow-analys: Genom att använda algoritmer för effektflödesanalys (Power Flow Analysis) simuleras hur elektriciteten flödar genom nätverket under olika belastningssituationer. Detta inkluderar att bestämma spänningar, strömmar och effekter vid olika punkter i nätet.

3. Begränsningar och säkerhet: Beräkningen tar hänsyn till nätets begränsningar, såsom maxkapacitet för ledningar, spänningsnivåer och säkerhetsmarginaler. Målet är att identifiera potentiella flaskhalsar eller överbelastade delar av nätet som kan behöva förstärkas eller optimeras.

4. Scenarioanalys: Olika framtida scenarieranalyseras, inklusive förändringar i elförbrukning, tillägg av nya kraftkällor (som förnybara energikällor), och förändringar i nätverkets struktur. Detta hjälper till att planera förframtida kapacitetsbehov och investeringar.

5. Optimering: Metoden kan användas för att optimera nätets drift genom att identifiera de mest effektiva vägarna för kraftflöden, minimera förluster och säkerställa stabilitet och tillförlitlighet i elförsörjningen.

Fördelar med flödesbaserad kapacitetsberäkning:

• Effektiv resursanvändning: Genom att exaktmodellera hur elektriciteten flödar genom nätet kan man optimera användningen av befintliga resurser och undvika onödiga investeringar.

• Förbättrad tillförlitlighet: Identifiering av potentiella överbelastningar och flaskhalsar i förväg möjliggör proaktiv hantering och förstärkning av nätet, vilket minskar risken för strömavbrott.

• Flexibilitet i planering: Metoden möjliggöranalys av olika framtidsscenarier, vilket hjälper nätoperatöreratt anpassa sig till förändringar i elförbrukning och tillägg av nya energikällor.

• Kostnadsbesparingar: Genom optimering och effektiv planering kan onödiga kostnader undvikas, och investeringar i nätförstärkningar kan riktas dit de verkligen behövs.

Sammanfattning

Flödesbaserad kapacitetsberäkning är en avancerad metod för att analysera och optimera elnätets kapacitet baserat på de faktiska elektriska flödena och nätverkets tekniska begränsningar. Den är avgörande för att säkerställa en stabil, effektiv och kostnadseffektiv elförsörjning, särskilt i en tid med ökande användning av förnybara energikällor och förändradekonsumtionsmönster.

Frågequiz på kjellihabo.se, svarsresultat enligt kjellihabo

Frågequiz på kjellihabo.se, svarsresultat enligt kjellihabo

Hur många vattenkraftverk är i drift i Sverige? 1000 st, 2000 st eller 5000 st

Vad är den totala installerade effekten för Vattenkraft? 16.3 GW, 10,6 GW eller 20 GW

Hur många vindkraftverk snurrar i Sverige? 10 00 st , 3000 st eller 5200st

Vad är den totala installerade effekten för vindkraft? 5.6 GW, 12.1 GW eller 30 GW

Hur många kärnreaktorer är i drift i Sverige? 3st, 6 st eller 8 st

Vad är den totala installerade effekten för kärnkraft? 10 GW, 7.5 GW, eller 15 GW

Hur stor är solkraften? 3 GW, 1 GW eller 0.5 GW

Fjärrvärmeverkens totala bidrag? 1 GW, 0.5 GW eller 2 GW

Faktaruta

Tack Till Våra Sponsorer

Vill du bli en sponsor av hemsidan? Kontakta oss i dag.